Jaqui

Hej...

Orkar inte skriva så mkt längre. Det känns som om sorgen sakta håller på att äta upp mig inifrån. Vet inte hur jag ska kunna hantera den här sorgen. Lägger allt fokus på jobbet just nu och det är väl det som håller mig ståendes. Samtidigt som jag är så trött av alla dessa sömnlösa nätter att jag knappt orkar stå på benen när dagen gryr. Varför händer det så mycket som detta i mitt liv?
Jobbet var en trygg plats för mig, men inte längre. Hemmet är den plats där jag brukar kunna koppla av och bara vara. Men inte ens det orkar jag. Jag är så rädd att jag när som helst bara faller samman i en hög på marken och inte kan ta mig upp. Vem lyfter mig om jag faller?

xoxo /// J